Monthly Archives: May 2016

Test: Veganglass

Veganboomen har vissa bieffekter som är roligare än andra: Den här våren har mitt närmaste Hemköp utökat sitt sortiment av vegansk burkglass med två sorter utöver klassikern Tofuline. Töntigt nog så är det inte alltid veganska produkter beskrivs som just veganska – istället är det enormt fokus på “mejerifritt”, “laktosfritt” och “med kokosolja!” och ni vet ju hur jag känner för kokosolja? Men det är ju inte glassens fel. Vet inte om tre sorter egentligen är tillräckligt underlag för ett regelrätt kvällstidningstest, men vi kör ändå va?

Testade sorter:

  • Tofuline – Choklad
  • Mormor Magdas Mejerifri – Afrikansk Mango
  • Holly & Dan’s Vegan Nice Cream – Blueberry Salty Licourice Ripple

Tofuline

Tofuline är en väletablerad klassiker bland veganska glassar. Den tillverkas av GB, är baserad på soja istället för mjölk och håller sig inom GB-ramarna. Inga alltför kreativa smaker, inga utsvävningar. Smakar och känns som…glass, fast utan den där mejerihinnan som gräddglass lämnar efter sig. Fler smaker har tillkommit med tiden och jag har förstått att det numera även finns en BigPack-klon? För de där nostalgitripparna tillbaka till 90-talets orgier i platt syntetisk jordgubb/päron/vaniljsmak med chokladsås (Ja, den “vanliga” chokladsåsen. Den har varit vegansk längre än ni funnits. Chockerande va?)

glass-tofu-choklad-0_75-l-tofuline-1578909153

Rik choklad åt alla.

 

Tillverkare: GB Glace
Förpackningsstorlek: 750 ml
Pris: 19,95 kr (26,60 kr/l) – mathem.se
Köpställen: Brukar finnas på flertalet matbutiker, Coop / ICA / Hemköp / Willys

Produktinformation

 

Chokladsmaken är den jag gillar bäst i Tofuline-utbudet. Det är inget särskilt med den, det är bara en god chokladglass. Den är billig. Den finns även på små ICA och Coop-butiker. Den är perfekt som komponent i en efterrätt eller som tillbehör till en paj. Barn tycker om den. Den passar bra ihop med rån från Göteborgskex (dom är veganska). Den är kanske inte jättesexig bara som den är, men en utmärkt basglass på nåt sätt. Som t-shirtar från H&M, eller svarta Chuck Taylors för 70-talister. Sammanfattningsvis:

Plus: Priset och tillgängligheten.
Minus: Smakutbudet.
Betyg: 3/5 barnglasstrutar.

Mormor Magdas

Mormor Magdas är glass som tillverkas utanför Jönköping, inte av någons mormor utan av en f.d informatör som startade glassfabrik 2011 (Källa: mormormagdas.se). USP:n verkar vara “glass utan tillsatser” <ögonhimlande emoji>, allt i enlighet med den vitt spridda men helt irrationella teorin att fler ingredienser av någon anledning med automatik skulle medföra sämre kvalitet på produkten. Detta är alltså glass med inbyggd filosofi <ännu mer ögonhimlande emoji>. Föga förvånande så är de “mejerifria” smakerna, som alltså är veganska, inte baserade på soja (som, antar jag, skulle räknas som “tillsats” snarare än “ingrediens” <ytterligare sarkastiska emojis>) utan på kokosgrädde och kokosmjölk, som ju (till skillnad från sojabönor som ju är helt artificiella och monteras i fabriker i Taiwan) är *trumvirvel* NATURLIGT!

afrikansk

Idé: Skriv “Mejerifritt” ännu fler gånger på förpackningen så ingen missar?

 

Tillverkare: Mormor Magdas Därproducerade Glass
Förpackningsstorlek: 500 ml
Pris: 59,95 kr (119,90 kr/l) – mathem.se
Köpställen: Se tillv. hemsida, säkrast på större ICA (Maxi / Kvantum) samt Hemköp

Produktinformation

 

Så hur smakar den då, bortom de passivt-aggressiva emojisarna? Jo, om en inte akut ogillar alla förnimmelser av kokossmak så är den jättegod. Den vinner helt klart på att stå framme en stund före servering, då försvinner lite av den framträdande kokostonen och isigheten och glassen får en fin krämighet och fantastisk mangosmak. Den tenderar tack och lov inte åt sorbet-hållet som veganska fruktglassexperiment ofta gör utan är rejält fyllig med lagom syrlighet. Detta är ingen tillbehörsglass, den står så att säga för sig själv.

Nackdelen är som så ofta tillgängligheten. Detta är en produkt som jag misstänker inte står som spön i backen i frysarna på mindre matbutiker eller ens på större utanför södermalm. Den är dessutom hutlöst dyr, antagligen för att den är handvispad av en stjärnögd naturligt sminkad egenföretagare som bara vill att alla ska kunna äta Glass Utan Tillsatser helt utan vinstintresse, ja ni vet. Ät den om du blir bjuden. Så länge du inte hatar kokos.

Plus: Smak och konsistens. Hur ogärna jag än vill erkänna detta om en kokosbaserad glass.
Minus: Priset.
Betyg: 4/5 silverfat.

Holly & Dan’s

Vad som låter lite som en oberoende glassfabrik driven av ett skönt par som antagligen migrerat till Sverige direkt från Portland är i själva verket ett varumärke som ägs av Alvestaglass, och historien (som visserligen involverar en skön surfartjej, because NATURLIGT) bara delvis rätt. Det ÄR mycket filosofi i vegansegmentet, och det är ju begripligt med tanke på vad veganism faktiskt ÄR, men hörrni. “Made with Love in Småland”? ALLVARLIGT. Även denna är kokosbaserad.

Och VARFÖR är alla veganska glassorter från Småland?

Anyway.

image001.preview

Känner att “Nice Cream” är mer en provokation än en ordvits tbh

Tillverkare: Alvestaglass, under varumärket Holly & Dan’s
Förpackningsstorlek: 600 ml
Pris: 39,95 kr (72,64 kr/l) – OSÄKER UPPGIFT som inte kunnat bekräftas av internet. Priset är taget från annan H&D-produkt på mathem.se. Pressmeddelande vid produktlansering talar dock om ett pris även för denna på runt 40 kr.
Köpställen: Se tillv. hemsida – ska finnas på större Hemköp och ICA samt alla Willys-butiker.

Produktinformation

Det här är jättegott. Det är som om någon hört mig drömma om vegansk glass och lakrits och bestämt sig för att lite hemligt och anonymt göra mig personligen en tjänst. Det konstigaste är att *den inte smakar det minsta kokos*? Den är dessutom lätt att skopa direkt ur frysen och höll sig bra i en vecka i mitt lågpresterande frysfack. Extra bonus för gullig pappersförpackning. Hyfsat tillgänglig – enligt lanseringen så ska denna och övriga smaker finnas på alla WIllys och ett stort antal Hemköp och ICA. Prismässigt är vi nu nånstans emellan de två extrempunkterna Tofuline och Mormor Magda – överkomligt åtminstone. Bjud nån på den. Borde funka även på folk som hatar kokos.

Plus: Fin smakkombination, ingen störig kokoston som bryter igenom. Lättslevad. Min favorit.
Minus: Lite isig i konsistensen i början.
Betyg: 5/5 filmkvällar.

Vinnaren är, helt otippat, det enda fabrikat som på något sätt har lakrits i smakutbudet: Holly & Dan’s! Kanske en slump, kanske inte. Prova själva! Nu kommer glassvädret!

UPPDATERING: Denna post har fått en uppföljare – fler glassrecensioner hittar du nu här.

Pasta Della Vita

Den här pastasåsen var från början ett försök att återskapa en pasta som jag åt en gång på en jätteskum vägkrog i norra Italien, där det stod fyra traktorer parkerade runt restaurangen och baren serverade den i särklass sämsta grappan jag någonsin mött (det var en tecknad pirat på etiketten. Om nån känner igen detta och kan tipsa om vilken sort det var så twittra genast – även om det mest sannolika är att det var krögarens hemkokta i flaskan). Underbart ställe. Det här var ju ett tag sen och originalet var baserat på rökt lax, men FEAR NOT! Rökt tofu lämnar ingen längtande efter trött blekrosa fisk.

Du behöver (till 4 små eller 3 stora portioner):

2016-05-03 18.07.54

 

  • 1 citron
  • 400g rökt tofu (det funkar med mindre mängd också men detta är festmat ok?)
  • knappt 1 förpackning (2,5 dl) Alpro soja-matlagningsgrädde (mat-varianten, inte den vispbara.
  • 2-300 g frysta gröna ärtor (ungefärligt mått, beroende på hur mycket du gillar ärtor)

Gör såhär:

  1. Sätt på pastavatten. Eller gör det sen, det tar bara lite längre tid då. Timingen är inte kritisk här.
  2. Skär tofun i små bitar. Formen spelar ingen som helst roll. Jag gillar att göra små stavar som ser ut ungefär såhär:

    2016-05-03 18.17.27

    Tofustrimlor “Classic”

  3. Häll ungefär två matskedar olivolja i en stekpanna. Det *måste* inte vara olivolja men det är gott. Sätt värmen på halva max ungefär. Riv yttersta skalet på citronen rätt ner i pannan, på rivjärnets näst grövsta sida – vi vill att det blir finfördelat men inte bara en gegga liksom. Små små fina strimlor av citronskal som doftar ordentligt, är idén. Släng inte citronen! Dela den i två halvor istället, den ska strax vara med igen.

    2016-05-03 18.13.13

    Det doftar bättre än det ser ut

  4. Fräs citronstrimlorna i oljan tills de börjar se lite skrynkliga ut och inte doftar så mycket längre, och släng i tofun. Ungefär här kan det passa att salta och peppra lite också, svartpeppar blir bäst. Ta nu ena halvan av citronen och pressa ur så mycket citronsaft du kan över citronskal och tofu.
  5. Låt alltihop steka under omrörning tills tofun är hyfsat jämnt brynt. Smaka på en medelstor bit och kolla att den är genomstekt dvs. varm. Nu kan du sänka värmen och invänta att pastavattnet kokar om det inte gör det redan, nästa steg passar perfekt att göra precis efter att du hällt i pastan.

    2016-05-03 18.26.49

    Perfekt brynt tofu, om jag får säga det själv

  6. När pastan precis börjat koka häller du nästan hela paketet sojagrädde rakt ner i pannan och höjer värmen igen. Rör om och justera värmen så grädden puttrar rätt ordentligt, men (förhoppningsvis) utan att bränna fast. Rör om lite då och då.
  7. När det är 5 minuter kvar tills pastan är klar så häller du i ärtorna, pressar den andra halvan av citronen över alltihop och rör om igen. Låt såsen puttra klart medans pastan kokar klart. Den färdiga såsen är inte särskilt såsig alls, mer som en gräddig röra av tofu och ärtor och…gott.
    The moment of peas

    The moment of peas

    Färdig “sås”. Lagom geggig.

  8. Prego! Livets pasta. Det går bra att ha bröd till. Även vitlöksbröd, if so inclined, även om jag föredrar vanligt.

    2016-05-03 18.59.19

    Fotocred: mig själv