Då jag följer @weareaustralia på Twitter förekommer vegemite i mitt flöde orimligt ofta. Rimligt nog ledde denna stora exponering till en fix idé: jag måste testa vegemite. Men då jag är som jag är och har ett tvångsmässigt behov att googla om nästan allt var jag tvungen att så även göra om detta pålägg från Australien men även den brittiska ursprungsprodukten marmite. Frågan blev ganska snabbt vilket av de två borde jag smaka först. Efter flertaler brittiska bloggar med smaktester föll det sig naturligt att börja med marmite. Bara till att besöka The English Shop i Söderhallarna och köpa en burk av denna bruna produkt.

För den som känner sig lite undrade om vad marmite är framställs på den jästkaka som blir till övers när man bryggt öl. Denna jäst rörs ihop med salt och blir på något hemligt sätt en nyttig, brun och trögflytande blandning som med stor fördel används som smörgåspålägg.

Serveringen är tämligen enkel: rosta bröd, på med smör på det varma brödet och sprid ut en liten mängd marmite på mackan (en portion är ungefär 4 gram).

Typisk marmitefrukost framför datorn

Men vad smakar marmite och vad tycker jag? Jo, jag bara tokälskar detta bruna pålägg. Lite salt, lite syrligt. Vill ha så mycket som möjligt på smörgåsen. Men inte för mycket för då överbelastas hela smaksystemet samtidigt. Med det skrivet skall det nog också konstateras att antingen så älskar en marmite, eller så gör en inte det.

Faktum är att jag är lite sugen på en macka nu. Mot brödrosten!

 Roses are red, violets are blue .. Marmite your brown, and I Love You!