Author Archives: Frida Guacamole

About Frida Guacamole

Var ett sånt där barn som vägrade falukorv och ville äta bara makaroner. Jag lagar inte mat, jag värmer den.

Test: Veganglass, del II

OK så vi fick mersmak. Svårt att låta bli nu när det blev sommar på riktigt. Så två ytterligare varianter av vår tidigare vinnare har testats: Holly & Dan’s Raw Chocolate Peanut Crunch och Creamy Vanilla Strawberry Swirl från samma märke. Båda kostar runt 40 kr för 600 ml på Hemköp innanför tullarna och finns, precis som den tidigare testade varianten, på utvalda ICA och Hemköp samt alla Willys-butiker.

Raw Chocolate Peanut Crunch

Produktinformation

Trots min instinktiva skepticism mot saker som innehåller “raw” i beskrivningen så…ja alltså det står ju chocolate också. Och jo, det här är i princip chokladglass. Ganska bitter, inte alls söt chokladglass, but still. Jordnötter såg jag inte till några, och inget Crunch heller, så överlag kanske inte representativt namngiven. Hade hellre köpt Tofuline Choklad, tbh, men för eventuella raw-konnässörer kanske denna passar perfekt, vem vet?

 

Plus: Tydlig kakaosmak.
Minus: Mer kakao än chokladsmak.
Betyg: 2/5 innerstadshippies.

Creamy Vanilla Strawberry Swirl

Produktinformation

Det går inte att hymla med hur jag känner – detta är en sommarlovsdröm, en swirlande dans med vibbar av sandstrand och saftglas och födelsedagskalas mitt i industrisemestern som ingen kom på för de var “på landet” men det gjorde inget för glassen var god och till kalaset köpte mamma färdig chokladsås på tub. Den är krämig, den är vanilj, den har jordgubbsrippel. Den är fantastisk med chokladsås, den blir en briljant milkshake ihop med sojamjölk och en lagom boll sojasprejgrädde på toppen.

Jag vill nynna en sommarsång, cykla runt stan på måfå, gå barfota.

Plus: Allt. Extra för den fint röda förpackningen.
Minus: För lite. Hade gjort sig väl i en literbytta.
Betyg: 5/5 milkshakefester.

Den första glassrecensionen hittar du här.

Test: Veganglass

Veganboomen har vissa bieffekter som är roligare än andra: Den här våren har mitt närmaste Hemköp utökat sitt sortiment av vegansk burkglass med två sorter utöver klassikern Tofuline. Töntigt nog så är det inte alltid veganska produkter beskrivs som just veganska – istället är det enormt fokus på “mejerifritt”, “laktosfritt” och “med kokosolja!” och ni vet ju hur jag känner för kokosolja? Men det är ju inte glassens fel. Vet inte om tre sorter egentligen är tillräckligt underlag för ett regelrätt kvällstidningstest, men vi kör ändå va?

Testade sorter:

  • Tofuline – Choklad
  • Mormor Magdas Mejerifri – Afrikansk Mango
  • Holly & Dan’s Vegan Nice Cream – Blueberry Salty Licourice Ripple

Tofuline

Tofuline är en väletablerad klassiker bland veganska glassar. Den tillverkas av GB, är baserad på soja istället för mjölk och håller sig inom GB-ramarna. Inga alltför kreativa smaker, inga utsvävningar. Smakar och känns som…glass, fast utan den där mejerihinnan som gräddglass lämnar efter sig. Fler smaker har tillkommit med tiden och jag har förstått att det numera även finns en BigPack-klon? För de där nostalgitripparna tillbaka till 90-talets orgier i platt syntetisk jordgubb/päron/vaniljsmak med chokladsås (Ja, den “vanliga” chokladsåsen. Den har varit vegansk längre än ni funnits. Chockerande va?)

glass-tofu-choklad-0_75-l-tofuline-1578909153

Rik choklad åt alla.

 

Tillverkare: GB Glace
Förpackningsstorlek: 750 ml
Pris: 19,95 kr (26,60 kr/l) – mathem.se
Köpställen: Brukar finnas på flertalet matbutiker, Coop / ICA / Hemköp / Willys

Produktinformation

 

Chokladsmaken är den jag gillar bäst i Tofuline-utbudet. Det är inget särskilt med den, det är bara en god chokladglass. Den är billig. Den finns även på små ICA och Coop-butiker. Den är perfekt som komponent i en efterrätt eller som tillbehör till en paj. Barn tycker om den. Den passar bra ihop med rån från Göteborgskex (dom är veganska). Den är kanske inte jättesexig bara som den är, men en utmärkt basglass på nåt sätt. Som t-shirtar från H&M, eller svarta Chuck Taylors för 70-talister. Sammanfattningsvis:

Plus: Priset och tillgängligheten.
Minus: Smakutbudet.
Betyg: 3/5 barnglasstrutar.

Mormor Magdas

Mormor Magdas är glass som tillverkas utanför Jönköping, inte av någons mormor utan av en f.d informatör som startade glassfabrik 2011 (Källa: mormormagdas.se). USP:n verkar vara “glass utan tillsatser” <ögonhimlande emoji>, allt i enlighet med den vitt spridda men helt irrationella teorin att fler ingredienser av någon anledning med automatik skulle medföra sämre kvalitet på produkten. Detta är alltså glass med inbyggd filosofi <ännu mer ögonhimlande emoji>. Föga förvånande så är de “mejerifria” smakerna, som alltså är veganska, inte baserade på soja (som, antar jag, skulle räknas som “tillsats” snarare än “ingrediens” <ytterligare sarkastiska emojis>) utan på kokosgrädde och kokosmjölk, som ju (till skillnad från sojabönor som ju är helt artificiella och monteras i fabriker i Taiwan) är *trumvirvel* NATURLIGT!

afrikansk

Idé: Skriv “Mejerifritt” ännu fler gånger på förpackningen så ingen missar?

 

Tillverkare: Mormor Magdas Därproducerade Glass
Förpackningsstorlek: 500 ml
Pris: 59,95 kr (119,90 kr/l) – mathem.se
Köpställen: Se tillv. hemsida, säkrast på större ICA (Maxi / Kvantum) samt Hemköp

Produktinformation

 

Så hur smakar den då, bortom de passivt-aggressiva emojisarna? Jo, om en inte akut ogillar alla förnimmelser av kokossmak så är den jättegod. Den vinner helt klart på att stå framme en stund före servering, då försvinner lite av den framträdande kokostonen och isigheten och glassen får en fin krämighet och fantastisk mangosmak. Den tenderar tack och lov inte åt sorbet-hållet som veganska fruktglassexperiment ofta gör utan är rejält fyllig med lagom syrlighet. Detta är ingen tillbehörsglass, den står så att säga för sig själv.

Nackdelen är som så ofta tillgängligheten. Detta är en produkt som jag misstänker inte står som spön i backen i frysarna på mindre matbutiker eller ens på större utanför södermalm. Den är dessutom hutlöst dyr, antagligen för att den är handvispad av en stjärnögd naturligt sminkad egenföretagare som bara vill att alla ska kunna äta Glass Utan Tillsatser helt utan vinstintresse, ja ni vet. Ät den om du blir bjuden. Så länge du inte hatar kokos.

Plus: Smak och konsistens. Hur ogärna jag än vill erkänna detta om en kokosbaserad glass.
Minus: Priset.
Betyg: 4/5 silverfat.

Holly & Dan’s

Vad som låter lite som en oberoende glassfabrik driven av ett skönt par som antagligen migrerat till Sverige direkt från Portland är i själva verket ett varumärke som ägs av Alvestaglass, och historien (som visserligen involverar en skön surfartjej, because NATURLIGT) bara delvis rätt. Det ÄR mycket filosofi i vegansegmentet, och det är ju begripligt med tanke på vad veganism faktiskt ÄR, men hörrni. “Made with Love in Småland”? ALLVARLIGT. Även denna är kokosbaserad.

Och VARFÖR är alla veganska glassorter från Småland?

Anyway.

image001.preview

Känner att “Nice Cream” är mer en provokation än en ordvits tbh

Tillverkare: Alvestaglass, under varumärket Holly & Dan’s
Förpackningsstorlek: 600 ml
Pris: 39,95 kr (72,64 kr/l) – OSÄKER UPPGIFT som inte kunnat bekräftas av internet. Priset är taget från annan H&D-produkt på mathem.se. Pressmeddelande vid produktlansering talar dock om ett pris även för denna på runt 40 kr.
Köpställen: Se tillv. hemsida – ska finnas på större Hemköp och ICA samt alla Willys-butiker.

Produktinformation

Det här är jättegott. Det är som om någon hört mig drömma om vegansk glass och lakrits och bestämt sig för att lite hemligt och anonymt göra mig personligen en tjänst. Det konstigaste är att *den inte smakar det minsta kokos*? Den är dessutom lätt att skopa direkt ur frysen och höll sig bra i en vecka i mitt lågpresterande frysfack. Extra bonus för gullig pappersförpackning. Hyfsat tillgänglig – enligt lanseringen så ska denna och övriga smaker finnas på alla WIllys och ett stort antal Hemköp och ICA. Prismässigt är vi nu nånstans emellan de två extrempunkterna Tofuline och Mormor Magda – överkomligt åtminstone. Bjud nån på den. Borde funka även på folk som hatar kokos.

Plus: Fin smakkombination, ingen störig kokoston som bryter igenom. Lättslevad. Min favorit.
Minus: Lite isig i konsistensen i början.
Betyg: 5/5 filmkvällar.

Vinnaren är, helt otippat, det enda fabrikat som på något sätt har lakrits i smakutbudet: Holly & Dan’s! Kanske en slump, kanske inte. Prova själva! Nu kommer glassvädret!

UPPDATERING: Denna post har fått en uppföljare – fler glassrecensioner hittar du nu här.

Pasta Della Vita

Den här pastasåsen var från början ett försök att återskapa en pasta som jag åt en gång på en jätteskum vägkrog i norra Italien, där det stod fyra traktorer parkerade runt restaurangen och baren serverade den i särklass sämsta grappan jag någonsin mött (det var en tecknad pirat på etiketten. Om nån känner igen detta och kan tipsa om vilken sort det var så twittra genast – även om det mest sannolika är att det var krögarens hemkokta i flaskan). Underbart ställe. Det här var ju ett tag sen och originalet var baserat på rökt lax, men FEAR NOT! Rökt tofu lämnar ingen längtande efter trött blekrosa fisk.

Du behöver (till 4 små eller 3 stora portioner):

2016-05-03 18.07.54

 

  • 1 citron
  • 400g rökt tofu (det funkar med mindre mängd också men detta är festmat ok?)
  • knappt 1 förpackning (2,5 dl) Alpro soja-matlagningsgrädde (mat-varianten, inte den vispbara.
  • 2-300 g frysta gröna ärtor (ungefärligt mått, beroende på hur mycket du gillar ärtor)

Gör såhär:

  1. Sätt på pastavatten. Eller gör det sen, det tar bara lite längre tid då. Timingen är inte kritisk här.
  2. Skär tofun i små bitar. Formen spelar ingen som helst roll. Jag gillar att göra små stavar som ser ut ungefär såhär:

    2016-05-03 18.17.27

    Tofustrimlor “Classic”

  3. Häll ungefär två matskedar olivolja i en stekpanna. Det *måste* inte vara olivolja men det är gott. Sätt värmen på halva max ungefär. Riv yttersta skalet på citronen rätt ner i pannan, på rivjärnets näst grövsta sida – vi vill att det blir finfördelat men inte bara en gegga liksom. Små små fina strimlor av citronskal som doftar ordentligt, är idén. Släng inte citronen! Dela den i två halvor istället, den ska strax vara med igen.

    2016-05-03 18.13.13

    Det doftar bättre än det ser ut

  4. Fräs citronstrimlorna i oljan tills de börjar se lite skrynkliga ut och inte doftar så mycket längre, och släng i tofun. Ungefär här kan det passa att salta och peppra lite också, svartpeppar blir bäst. Ta nu ena halvan av citronen och pressa ur så mycket citronsaft du kan över citronskal och tofu.
  5. Låt alltihop steka under omrörning tills tofun är hyfsat jämnt brynt. Smaka på en medelstor bit och kolla att den är genomstekt dvs. varm. Nu kan du sänka värmen och invänta att pastavattnet kokar om det inte gör det redan, nästa steg passar perfekt att göra precis efter att du hällt i pastan.

    2016-05-03 18.26.49

    Perfekt brynt tofu, om jag får säga det själv

  6. När pastan precis börjat koka häller du nästan hela paketet sojagrädde rakt ner i pannan och höjer värmen igen. Rör om och justera värmen så grädden puttrar rätt ordentligt, men (förhoppningsvis) utan att bränna fast. Rör om lite då och då.
  7. När det är 5 minuter kvar tills pastan är klar så häller du i ärtorna, pressar den andra halvan av citronen över alltihop och rör om igen. Låt såsen puttra klart medans pastan kokar klart. Den färdiga såsen är inte särskilt såsig alls, mer som en gräddig röra av tofu och ärtor och…gott.
    The moment of peas

    The moment of peas

    Färdig “sås”. Lagom geggig.

  8. Prego! Livets pasta. Det går bra att ha bröd till. Även vitlöksbröd, if so inclined, även om jag föredrar vanligt.

    2016-05-03 18.59.19

    Fotocred: mig själv

 

Re: Min oanade talang för Dumplingsdesign

Förlåt oss denna långa bortavaro! Vi har varit upptagna med att fira sommaren och semestern och livet och maten och alldetdärnivet, och samlat jättemycket inspiration till nya köttfria äventyr som rimligen borde räcka hela hösten. Vi utlovar inte bättring men vi lovar att vi har bättring som ambition. För att lägga ribban inleder vi återkomsten med ett Långt och Avancerat inlägg för all you matlagningsnördar out there.

Mina bidrag till matlagning av mer avancerat slag än pasta med stekt halvfabrikat brukar i vanliga fall bestå av ungefär underhållsdiskning och glada tillrop, så ni förstår säkert min entusiasm inför det faktum att jag hittat på en av dessa dumplingvarianter ALLDELES SJÄLV!

(Nja alltså jag fick inspiration till grundidén när jag var på Coop och handlade och var sugen på dumplings och såg en hög med sötpotatisar, sen har kanske mer erfarna matlagare än mig liksom förfinat idén men jag kom iallafall på det utan att ha läst det i en kokbok och det räknas)

Alltså:

3 sorters söndagsdumplings

De här tar lite tid att göra och blir ganska många dumplings. För oss tog det drygt två timmar (vi var två personer) och blev 57 stycken. En idé är att göra detta till en gruppaktivitet, 4 pers lär vara lagom, om du har ett kök som rymmer så många alltså. Då blir det nog ändå minst en portion dumplings över, räkna med 9-10 st för en ganska hungrig vuxen.

Dumplingsdeg:

  • 10 dl vetemjöl
  • 3,75 dl vatten

Gör en grop i mjölet och tillsätt lite vatten och rör ned det i mjölet. Upprepa tills du har slut på vatten och knåda sedan degen frenetiskt både länge och väl tills du har en homogen deg.

 

2013-10-06 17.59.56

Fyllning 1 och 3

Fyllning 1:

  • En kokt sötpotatis
  • En gul lök
  • tre vitlöksklyftor
  • en chilifrukt
  • en matsked riven ingefära
  • olja
  • salt

Stek löken, vitlöken, chilin och ingefäran. Mosa sötpotatisen och blanda den stekta lökblandingen med potatisen och smaka av med salt.

Fyllning 2:

  • tre dl fryst spenat
  • ett knippe gräslök
  • 3 matskedar pinjenötter

Tina spenaten och se till att krama ur eventuell överbliven vätska. Hacka gräslöken och pinjenötterna och blanda alltihop.

Fyllning 3:

  • 400 gram mellanfast tofu
  • en burk strimlade banbuskott
  • en chilifrukt
  • 1 matsked riven ingefära
  • en matsked risvinäger
  • en matsked sojasås
  • sesamolja

Tärna tofun och stek den i sesamolja tillsammans med den hackade chilin, ingefäran och bambuskotten. När tofun och bambuskotten fått lite stekyta häller du på vinägern och sojasåsen. Smaka av så att sältan är bra, annars tillsätt lite mer soja.

Bygga dumplings:

2013-10-06 17.59.46

Lagom mängd av fyllning 2

 

Degen ska bli platta cirklar, nån millimeter tjocka och sisådär 5-7 cm i diameter. Mängderna i receptet ger ca 60 st, så välj nåt bra sätt som inte gör dig alltför trött i armarna. Vi delade degen i 60 bitar och plattade till dem och kavlade. De behöver inte blir perfekt runda eller så, bara de går att vika ihop någorlunda symmetriskt sen.

Lägg sen ungefär en matsked av en av fyllningarna på en rundel. Vik ihop och nyp ihop i kanterna, här finns inget rätt och fel bara de håller ihop (så jobbar vi här åtminstone). Processen och resultatet bör åtminstone vagt likna bilderna nedan och till vänster.

 

 

Hopknipsade ostekta dumplings of awesome

Hopknipsade ostekta dumplings of awesome

 

När alla dumplings är klara så kan man välja på att antingen ångkoka och sen steka dem i sesamolja, men detta förutsätter att man har tillbörlig utrustning. MacGyver-varianten som vi kör med går ut på att göra tvärtom: först steka dumplingsarna lätt på varje sida i sesamolja, och sen hälla på ett halv glas vatten (yesbox, rakt ner i pannan) och vänta tills vattnet kokat bort. När ca hälften av vattnet är borta vänder man på dem så att båda sidorna blir kokta.

 

 

 

 

Snygga färdiga dumplings

Snygga färdiga dumplings

 

Efter stekning och ångkokning borde de se ut ungefär såhär. Nu behöver du bara en sås att doppa dem i. Efter noggrann utprövning så rekommenderar Köttköket följande kombinationer:

Fyllning 1 och 2: Vinaigrette på lika delar risvinäger, sesamolja och japansk soja. Detta blir som “vanlig” dumplingssås som man får på restauranger, men lite godare.
Fyllning 3: Hoisin-sås. Köp färdig. Snåla inte.

 

 

 

Credits:
Fyllning 1 är den som jag (nästan) uppfunnit.
Fyllning 2 tillhör Mickes ordinarie repertoar.
Fyllning 3 är ett vilt experimenterande baserat på vårt gillande av tofu, och skulle egentligen ha innehållit böngroddar istället för bambuskott men pga omständigheter utanför Köttkökets kontroll (slut i hyllan på affären) så blev det såhär istället. Pröva gärna med böngroddar och berätta hur det blev.

Till Kvartersindierns lov

Alla borde ha en kvartersindier. Vi har en som har lunchöppet nära jobbet. Indisk mat har en massa fördelar när en inte äter djur: Det finns oerhört mycket mer att välja på än en vant sig vid, den är oftast välkomponerad och smakrik, och har man vegetariska vänner med sig så kan man beställa olika saker och dela med varandra för extra rolighetsfaktor. Att man luktar curry resten av dagen får man ta.

Idag delade köttkökets representanter på Spenat Vhazi (till vänster) och Dal Makhoni (till höger).

Läsken är valfri.

Läsken är valfri.

Dal Makhoni är en klassisk linsgryta som tillhör det bästa jag vet att äta på alla indiska resturanger jag provat. Hittills har det bara toppats av Panir Dal, som man kan äta till exempel på Shanti i Stockholm – det är Dal, fast med ost. Ni hajar.

Bok(rea)tips

Följande helt fantastiska fynd kan man göra på bokrean i dagarna:

IMG_2873Om ni inte är bekanta med Ekolådan sen tidigare så kan jag passa på att tipsa om att det är en fantastisk tjänst som innebär att du prenumererar på en låda färsk frukt eller grönsaker som kommer hem till din dörr varje eller varannan vecka. Mer info finns på ekoladan.se.

En bonus i varje Ekolåda brukar vara receptbladet med förslag på enkla, fantastiskt goda saker att göra av innehållet i lådan, och nu har Ekolådan samlat ett gäng favoriter i en kokbok!

Denna fantastiska receptbok går nu att fynda på Akademibokhandelns reahylla för en dryg hundring. Det absoluta flertalet, om än inte riktigt alla, recepten är helt vegetariska och alla utgår ifrån färska råvaror och är verifierat enkla och smarriga. Spring och köp!

(Om du föredrar att inte trängas i reabokhandlarna så går boken lika bra att fynda på Bokus.)

 

Termodynamisk Linssoppa

I fredags lagade jag mat på riktigt. Det händer en gång i halvåret ungefär om man med “på riktigt” menar att färskvaror ska ingå och ingenting har varit fryst. Min repertoar är ganska begränsad, men denna linssoppa har hängt med ända sen studietiden och jag hade aldrig klarat professor Grimwalls termodynamikkurs utan den. Kuriosa: Namnet fick den då en studiekamrat insiktfullt påpekade att linserna gör en fasövergång från fast till flytande under tillagningen, och även försökte räkna ut vad fasövergångsenergin för röda linser var. Det gick sådär.

Anyhoo, till 4 normalstora portioner behöver du följande:

IMG_2847

Paprikapulver saknades i mitt kryddskåp, ni får föreställa er den själva.

  • 2 dl röda linser (gärna ekologiska, inte biodynamiska – se Wikipedia-artikeln om biodynamisk odling om du undrar varför.)
  • 5-6 medelstora mjöliga potatisar, skalade och tärnade. Man vill att det blir sisådär en halvliter tärnad potatis totalt.
  • 1 normalstor purjolök minus den grönaste halvan, skivad
  • 2 grönsaksbuljongtärningar eller motsvarande – jag använder grönsaksfond.
  • 1 liter vatten
  • Olivolja
  • Cayennepeppar
  • Paprikapulver
  • Salt och peppar

Ta en kastrull som alltihop får plats i och täck botten med olivolja. Släng i purjolöken och pudra över ett tunt lager cayennepeppar och sen ungefär lika mycket paprikapulver, salta och peppra lite lagom också när du ändå håller på. Fräs sen på drygt medelvärme till purjon blivit rejält sladdrig. När den är det så är det bara att hälla i resten av ingredienserna, koka upp och låt koka tills linserna inte längre går att urskilja och potatisen börjar bli mosig. Räkna med att det tar ungefär en kvart. Efter 10 minuter brukar det vara lagom att smaka av och krydda lite mer av det man tycker fattas. Det är också bra att röra i soppan under kokningen så att den inte bränner fast i botten. En annan bra vana är att ta bort skummet som bildas med en sked lite allteftersom – spelar ingen större roll för smaken, men din omgivning kommer sannolikt att uppskatta det.

När soppan kokat klart så gillar jag att ta en vanlig handvisp och med den finfördela potatisen lite extra, så att soppan blir lite tjockare. Man gör som man vill här. Vill man ha en helt slät soppa så föreslår jag stavmixer, har aldrig provat men det funkar garanterat. Gott bröd är ett bra tillbehör men absolut inte nödvändigt, du kommer att bli mätt ändå.

Jag tycker att linssoppan i sin enkelhet förtjänar en fyra i betyg, men det är ju också den enda rätt jag hittat på alldeles själv, så ta det med en nypa örtsalt.

4

 

Om pepparkakor

Ett snabbt inlägg bara för att förklara varför man alltid ska ha pepparkakor hemma:

pepparkakaFör att närsomhelst kunna krossa två stycken över sin middagssojayoghurt med müsli. That’s why.

Slut på inlägg.

Vegeschnitzel Americano

Nu till min absoluta favorit bland vegetariska halvfabrikat, alla kategorier. En rejäl bit sojafilé, med lagom mycket tuggmotstånd och naturligtvis – vad annars – panerad:

IMG_2835
Denna förträffliga vara kan köpas i frysdisken på de flesta Coop-butiker och en och annan ICA. Steks i olja på medelvärme i 8-10 minuter, kan också friteras för extra festlighetsfaktor – den late kan vara betjänt av att veta att den dessutom går bra att tillaga i mikro (3 minuter), även om paneringen inte alls blir lika krispigt smarrig då.

 

 

 

Jag gillar att kombinera min vegeschnitzel med hederliga makaroner, serverade på ett sätt som vi på KTH-tiden benämnde som “de Luxe”: Toppade med lika delar ketchup och amerikansk hamburgerdressing. Man *behöver* inte överkoka makaronerna, det är mer en grej jag brukar göra eftersom jag envisas med att instagramma min katt medan maten lagas.

IMG_2837

 

 

Voila, söndagsmiddag. Betyget blir vad som anstår en long time favourite.

 

5